Friluftsliv = Nära döden upplevelse!

Ja alltså jag har ju som bekant sagt att jag skall börja röra på fläsket efter semestern. Det är hög tid om man säger som så..

Men det går inte så bra för mig.. hahah :D

Häromdagen höll jag på att dö när jag skulle upp för baken när jag och Miriam gått och handlat. Men skam den som ger sig, så igår kväll vart det på det igen. Jag, glad i hågen och med Spotify på högsta volym ger mig ut på en rask promenad i vårt naturreservat - Bondbergsreservatet.

Allt går bra den första stunden, följer den belysta slingan och jag trallar glatt. Sen kommer jag till ett vägskäl och sedan ännu ett. Fortfarande hyfsat glad i hågen fortsätter jag, men snart börjar jag bli lite fundersam...

Ingen belysning längre och mörkret börjar snabbt sprida sig. Jag är inte mörkrädd, men mitt ute i skogen blir även  den bästa camparen lite nojjig. Dessutom höll jag på att skita knäck först en gång när jag nästan trampade på en groda och sedan attackerad av en orm...

Ähh säger jag till mig själv. Kom igen nu, det är inte precis så att du är i Amazonas... och trampar vidare..

Men kan säga att efter 20 minuters letande efter civilisationen, var jag ganska lycklig när jag hörde att jag närmade mig en väg.

Och ut kommer jag... På andra sidan Bondberget. hahahahahaha :D

Anil och ungarna fick komma och hämta mig miss i nassen och jag kan säga att jag har träningsvärk i magmusklerna så som jag skrattade åt mig själv!! 4 km vandring slutade i okänt antal km.. (mil??)

Hmmm.. Tror ni attt någon försäker säga mig något?? hahahah Friluftslivet verkar helt enkelt inte vara något för mig.. ;)